LUKE 2
NIKLAS STRÖMSTEDT - "OM!" (1990)
Nok et album i fra "Scandinavian Music Club"-perioden. Denne tror jeg også var blant de fire kassettene i første innmelding. Svenske Niklas Strömstedt sitt vakre "Om!"-album. Den dag i dag drar jeg frem igjen denne i perioder der hjerte og sjel trenger litt ekstra, som på en søndag som dette. Her kommer perlene på ei snor, både musikalsk og tekstuelt. Den svenske artisten har hatt en litt over gjennomsnittelig hendelsesrik oppvekst.
Han ble faktisk født med en kreftsvulst, men ble frisk. Deretter begynte han allerede som 9-åring å røyke hasj og sniffe bensin fra mopedtanker, og foreldrene måtte søke hjelp i barnepsykiatrien.
Alt bedret seg heldigvis, og han havnet inn i musikkmiljøet først som musiker sammen med andre. I starten spilte han i bandet til Ulf Lundell, før han i 1989 debuterte på ordentlig som soloartist. Året etter kom albumet "Om!" ut, og her er det virkelig hjerte og smerte som preger alle låtene. Tekster med lykkelig og ulykkelig kjærlighet, melodier som er vakre, men ofte sørgmodige. Det finnes ikke ett eneste dårlig spor på dette albumet. Etter å ha først hatt kassetten, måtte jeg også pimpe opp til CD her - og etter at digital musikk har tatt over i stua, så er fortsatt denne på lista over mine favorittalbum.
Den vakre og håpefulle «En väg til mitt hjärta» åpner ballet, og setter tonen og stemningen for resten av plata. Låta ble også utgitt som den femte og siste singelen fra dette albumet.
Det går en väg till mitt hjärta och en bro till mitt liv
Det går en stig till min hemlighet om du följer den precis
Det finns ett rum i mitt inre och en dörr till min själ
Om du hittar mig och går aldrig fel
Spor 2 er den minst like vakre, smygende, dansende og altoppslukende "Runt, runt, runt". Denne låta var singel nummer fire fra plata. Her er det både erotikk, mystikk, pasjon og svimmelhet. Rart aldri denne har blitt brukt på "Skal vi danse"? Selv en urytmisk totning kjenner dansefoten neeeesten gå her.
Jeg kände en mann
Som bodde långt bort i sitt land
han skugga är kvar
Men den ger inga svar
Om vem som håller hans hand
Han blev besatt
Av en flicka i vitt
Hennes arm om hans hals
I en vaggande vals
Dom dansade natt etter natt
Runt, det går rundt, det går runt
Och kläningens tyg ar så tunt
Kyss mej igjen
Åh, vet du hur det kjänns
När man lever på en enda sekund
Strømstedt har lagt inn en up-tempo låt som spor nummer tre. Der Matchstick Sun hadde en MIDI-aktig sang, så er dette i alle fall Commodere 64 i starten, før det også dukker opp full blåserekke. "Flickor talar om kärleken (Män dom gör just ingenting alls)" heter låta, for enkelthets skyld. Dette var tredje singel fra plata, og ble også gitt ut som 12" vinyl. For meg er dette albumets dølleste spor, men det funker bra som brytning for det som kommer.
Spor 4 starter nemlig hjerte, smerte og tårepersene, som vel preger denne plata. Ballader, kjærlighet, håp, smerte, lyst og lengsel. Nydelige melodier og triste tekster med og uten håp. Alt det bra musikk ofte er. "Att vänta på en vän" heter låta, og alt ender godt her for den som venter.
Venter du sangen ut, så får du den minst like vakre "Vart du än går" på spor 5. Det er bare å sette frem kleenex til de mest emosjonelle, eller gå en tur i regnet. Dette var også den andre singelen fra plata, og ble gitt ut på 7" vinyl.
Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå
Etter et par ballader med hjerte og smerte, så vet Strømstedt å få opp igjen humøret litt, og da kommer "Så snurrar din jord" som spor 6 og får både tempo og håp opp igjen. Etter den kommer "Modiga män", som tar det hele litt ned igjen uten at vi er helt nede på tristesseballadenivået igjen.
Spor 8 er tittelsporet "Om", vel da uten utropstegn. Dette var også den første singeln fra plata, og faktisk eneste av Strømstedts singler som nådde førsteplassen på den svenske singellista. Dette er en vakker sak. Rett og slett.
Leende spegel med brister och fel
Ser att barnet har blivit en man
Och Gudarna gav mej en underlig själ
Som har svårt att ta för sej ibland
Men idag
Har vi kommit en bit
Du och jag
Ta bort alla ord
Du vet vad jag menar
Om du var ett hav vore jag en våg
Om du var himmelen skulle jag ha vingar
Om du var ett regn hade jag vart hav och land
Om du var musik vore jag en sång
Om du var vidderna ville jag va' vinden
Men jag skulle inte va' nånting om du inte fanns
Etter kjærligheten i "Om", så drar Strømstedt alt ned igjen til ren tristesse i "Som om hon inte fanns":
Jag ser en hand i hennes hand
Min hand är tom
Når vi så har vært på bunnen her, så kommer albumets tredje up-tempo låt som et frisk pust på spor 10. "Mannen i ditt liv".
Vi kan se på världen
med annat perspektiv
jag kan vara mannen
Mannen i ditt liv
Etter et hav av vakre, triste, oppløftende, håpefulle og mangefasetterte sanger, så avslutter han ballet på "Om!" med kanskje den vakreste av alle. "Någon tycker om dej". En hyllest til den ene.
En annan plats, en annan tid
Men ingenting har förandrats
Med samma sjel och samma liv
Er det alltid försent att vända
Och alla gånger som du sa
Att du inte vet var du hamnar
Men där är du och här är jag
Vi som aldrig försökte tilsammans
Men någon tycker om deg
Nån bryr sej om dej
Jag tror at du vet vem det är
Det er vel ikke uten grunn at dette albumet heter er dyprødt i fargen på coveret. Her er det kjærlighet i alle sine fasetter, som gjennomsyrer tekstene og melodilinjene. Ei plate for høst og vinter, men med et par spor som også gjør seg på plattingen en varm sommerdag.
En absolutt anbefaling. Plata kan gjerne gå rundt, gå rundt, gå rundt.... gjerne sammen med et par glass rødvin.